Runars blogg

RIV GULLÅSEN

2011-09-14T19:11:00.002+02:00

Gullåsen är ett bygge med många fel och brister. Det läcker in vatten från ett tak som antagligen är rent tekniskt omöjligt att få tätt. Dessutom så är det problem med avlopsvatten som tidvis bubblar upp i källare.
Många försök har gjort att åtgärda fel och brister, lika många försök har misslyckats.

Nu är det dags att ta beslut om rivning.

Nytt hus skall byggas med säkra byggmetodet och material.
Ett säkert bygmaterial heter sten, keramaik och betong.

Det nya Gullåsen skall ha flera våningar för att skapa utbyggnadsmöjligheter i framtiden.

Planeringen måste inledast år 2012 och bygstart måste ske år 2013.

Miljövänlig och egen energi

2011-08-17T20:55:00.000+02:00

På väg till ett hållbart Energi-Åland

Egen energi är tryggt, ekonomiskt och miljövänligt

Vindkraftsel
Åland har stor fördel med vindkraft då det blåser mer och oftare än vad det gör i Finland.
Därför har Åland stora möjligheter att bygga ut vindkraften .
Om och när vindkraften får del i ett stödsystem så måste utbyggnaden av vindkraften genomföras så att alla ålänningar beredes möjlighet att köpa vindandelar eller vindaktier
Detta för att stödsystemets finansieras med skattemedel.

El och fordonsbränsle av Biogas
Biogas kan produceras av bl.a. matrester , slaktavfall och döda djurkroppar, djurgödsel och latrin.
I takt med oljeprishöjningar blir denna process allt mer lönsam.
Redan idag körs vissa bussar på en oljeprodukt från fiskrens.
Biogas är också ett utmärkt fordonsbränsle.
Skulle Åland komma med i det finska stödsystemet så skulle en elproduktion direkt vara lönsamt.

Värme från Biogas
Som en biprodukt från elproduktionen kan värme erhållas och matas ut i fjärrvärmenätet.
I dag har både Mariehamn, Jomala och Godby ett fjärrvärmenät som lämpar sig för distribution av värme.

Värme och el från skogsprodukter
Från skogsprodukter finns stora möjligheter att både ”tillverka” el och värme.
I Mariehamn, Jomala och Godby som har utbyggt fjärrvärmenät skulle det vara ”hälsosamt” med konkurens på flisvärmen. Antagligen skulle detta sänka värmekostnaderna.

Värme energi från brännbart avfall
På Åland produceras det en stor mängd brännbara sopor som bör ”tas om hand” på hemmaplan.
En egen förbränningsanläggning bör övervägas.
Tidigare har det sagts att det inte finns mindre anläggningar på marknaden som skulle anpassas till Åländska behov.
Men utvecklingen går både framåt och vidare.
Nu måste en studie göras utanför Åland för att se om möjligheterna finns för en egen anläggning.

Som synes så finns det stora möjligheter att i stort vara självförsörjande på egen miljövänlig energi bara den politiska viljan och förmågan finns
Nu måste den politiska viljan och förmågan ta ve´.

Elpriset skjuter i höjden

2011-08-09T15:02:00.002+02:00

Kosumenpriset på el är idag betydligt högre än meddelpriset i Finland.
Efter att Finlandskabeln är byggd stiger priset ytterligare.
Investeringskostnaderna för kabeln år beräknad till otroliga 125 miljoner euro.
Lagtinget har ansett att kabeln bör skattefinansieras med 75 miljoner för att dämpa prisökningen.
50 miljoner i bidrag har nu beviljas av staten.
Lagtinget bör nu överväga att tillskjuta 25 miljoner ur landskapets budget.
För att mildra budgetpåverkan skulle dessa 25 miljoner kunna uppdelas på 5 år.

Dessutom så borde Ålands Elandelslag slås ihop med mariehamns Elverk för att uppnå besparingar.
Dessutom måste diskussioner tas på det politiska planet för att ytterligare dämpa kostnadsökningen.

SAMHÄLLSREFORMERA ELBOLAGEN

2011-07-28T15:21:00.001+02:00

SAMHÄLLSREFORMERA ELBOLAGEN

Så här god tid före valet flaggas en samhällsreform som något av en frälsare för vår ekonomi och samhällsservice.
Det ena diffusare förslaget efter det andra läggs fram utan verklighetsförankring.
Jag återkommer till detta i senare debattinlägg.

Men en samhällsreform som skulle betjäna de åländska elkunderna ( och därmed ålänningarna ) vore att slå ihop Ålands Elandelslag ( ÅEA ) med Mariehamns Elverk ( ME) till ett distributionsbolag som skulle exempelvis heta Ålands eldistribution Ab.
På samma gång borde ägandeskapet i Ålands Kraftnät ändras så att landskapet ägde 100 % av aktierna samt att vissa stamnät skulle överföras till det nya aktiebolaget.

Motiveringen till detta är att dämpa den stora kostnadsökning som den nya elskatten och Finlandskabeln medför.
Den nya elskatten ( ca 10 e/MWh) och Finlandskabeln ( ca 20 e/MWh) medför en kostnadsökning om ca 30 euro/MWh.
Med en totalförbrukning på Åland om ca 250.000 MWh så ökar kostnaderna för de åländska elkunderna med ca 7,5 miljoner euro/år.

Genom att slå ihop ÅEA och ME skull stora synergieffekter uppnås genom att ta bort dubbleringen inom många tjänster.
Dessutom skulle utrymmesbehovet av kontorsytor minskas rejält.

Om sedan ändringar görs i ägandeskapet för Kraftnät, till 100 % ägande av landskapet, så blir beslutsgången enklare och smidigare vilket också kommer att vara ekonomiskt fördelaktigt

Runar Karlsson ( c )
Lagtingsledamot

Lång debatt idag

2011-06-08T21:45:00.002+02:00

Idag har vi i lagtinget debatterat mellan kl 12.00 - 19.30
Mycket prat och varmt i salen

Kortruttsmeddelande för skärgårdstrafiken diskuterades.
Investeringarna är jättestora och blir säkert svårt att genomföra

Men två projekt är intressanta:
Åva - Jurmo som startades med en planering år 2006 som skulle medföra att den frigående färjan ersätts med linfärja, bro och bank.
Kostnad ca 4 miljoner e
Driftsinbesparingar 400.000 e
Betalar sig på ca 11 år ( kapital o ränta )

Kökarstrafiken via Föglö och sedan vidare med m/s Skarven till Fasta Åland
Kostnad ca 10 - 15 miljoner e
Driftsinbesparingar ca 1,5 milj e
Betalar sig på ca 10 år
Kortar resan för Kökarsborna med ca 30 min ( från 2,5 tim )

Intressant debatt idag i lagtinget

2011-06-07T13:25:00.002+02:00

I dag har vi debaterat landskapets Ålands ekonomi.
Jag har för min del tagit fram siffror som visar att utgifterna stiger för mycket.
Visserligen stiger inkomsterna men utgifterna stiger mera
Återhållsamhet är vad det kommer att krävas i nästa regering.
Prioriteringen måste vara vård, skola och omsorg.

Salt eller inte salt på våra vägar

2008-11-21T14:54:00.002+02:00

Den senaste tiden har det varit en debatt om salt eller inte salt på våra vägar som halkbekämpning.
På Åland liksom på Gottland förekommer det inte, eller mycket sparsamt, salt som halkbekäpning.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att ålänningarna har lärt sej köra bil utan halkbekämpning av salt.
De allra flesta har bra vintedäck med dubb, vilket man klarar sej mycket bra med bara man kör försiktigt.

Ett problem är det med den tunga trafiken.
Här försöker vi sanda och också salta på vissa strategiska platser.
I allmänhet fungerar det också bra men problem förekommer.
Även här gäller det för den tunga trafiken att ha bra däck och anpassa hastigheten.

I tidningarnas opponionsundersökningarna visar det sig att ca 70 % av ålänningarna föredrar halkbekämpning utan salt.

Vi kommer även i fortsättningen att följa den inslagna linje med att halkbekämpa i huvudsak med sand samt att salta i vissa rondeller och branta backar.
Det här anser vi att är det bästa för trafiksäkerheten, totalt sett, för miljön men också för fordonsparken.

Runar Karlsson ( c )

Flygtrafiken

2007-10-09T09:59:00.000+02:00

Utveckling av flygtrafiken till Åland har under de senaste åren varit mycket positivt.
Från det att det varit nedläggning av linjer på både Åbo och Stockholm så har vi nu en tillfredställande trafik på 3 destinationer, d.v.s. Helsingfors, Stockholm och Åbo.

Till Helsingfors har passagerarunderlaget ökat från ca 43.000 år 2004 till 57.000 år 2006.
För detta år, 2007, ser siffrorna ungefär lika ut som år 2006.
Detta till stor del beroende på att Ålands eget bolag Air Åland nu flyger på linjen.
Trafiken under Finnairs tid var också bra men det är lättare att få till stånd en "skräddarsydd" turlista, för det åländska behovet, när linjen körs av ett eget åländskat bolag.

Till Stockholm har passagerarunderlaget ökat från 4.700 år 2004 till 6.700 år 2006.
För detta år, 2007, kommer passagerarunderlaget att öka till drygt 8.000.
Linjen körs av en Saab 340 som tar 34 passagerare och som är mycket handikappvänligare än det förra planet som bara tog 18 passagerare.
Dessutom visar det sig nu att denna planstorlek är perfekt för linjen då det allt oftare är fullt eller nästan fullt på vissa avgångar.
Naturligtvis förekommer det turer med låg beläggning men så är det i all kommunikation.

Till Åbo körs linjen med ett litet plan.
Trafiken är mycket viktig för de personer som behöver behandling vid Åbo universitets sjukhus.

Jag följer och har följt trafikutvecklingen mycket noggrant så att vi på olika sätt, enligt EU-reglerna, stöder och gynnar trafikutveclingen så att vi även i fortsättningen skall ha minst den trafik vi har idag.

Låt oss nu hoppas att flyget så småningom tar nya steg så att vi får fler avgångar, större plan och nya destinationer.
Med ökat passagerarunderlag finns det också möjlighet att priserna pressas något.

Flygkaptenen

2007-10-05T21:19:00.000+02:00

Flygtrafiken

2007-10-05T20:56:00.000+02:00

Flyg-Runar

Flygtrafiken till Stockholm och Helsingfors
är nödvändig främst för näringslivet men
också för den allmänna passageraren

Till Åbo är trafiken mycket nödvändig för
de personer som måste ha behandling
vid Åbo universitetssjukhus.

Nu har vi äntligen en hyfsad flygtrafik
som körs enligt marknadsmässiga
villkor och enligt EU:s trafikplikt.

Låt oss hoppas att vi i framtiden får en
ännu bättre trafik med större plan,
tätare turlista och nya destinationer

Runar nr 72 i lagtingsvalet och nr 509 i kommunalvalet

Busstrafiken

2007-09-08T13:28:00.000+02:00

Busstaxorna kommer fr.o.m. den 1 oktober detta år att sänkas med 20 % och en maxtaxa införs om högst 4 euro/enkelresa.
Om man väljer att köpa ett månadskort så blir den högsta månadsavgiften 80 euro för att åka så mycket man vill under en månad till och från sitt resmål.
Om resmålet är sitt arbete så kan man också göra skatteavdrag för resekostnaderna i sin deklaration.
Då blir nettokostnaderna för en normalinkomsttagare ca 50-60 euro/månad.
Ungefär lika mycket som full tank i en bensin-personbil.
Billigare kan det knappast bli.

Nu kan nästan alla åka buss både med tanke på tillgängligheten och priset.

För klimatets skull borde nu så många som möjligt lämna bilen och ta bussen istället.

Buss-Runar ( c )

Sophantering på Åland

2007-08-24T14:18:00.000+03:00

Under många år har sophanteringen varit ett problem.
Hur skal man sortera, vilka avgifter gäller, vad är bäst för miljön, hur skall sammarbete vara mellan kommunerna osv.

För närvarande är sophanteringen en fråga för de åländska kommunerna.
Många kommuner har genom MISE försökt få en tillfredställande hantering.

Kritiken från allmännheten om MISE:s verksamhet har varit och är hård.
MISE har inge lätt uppgift.
Frågan är om inte MISE har en omöjlig uppgift då alla kommuner som är med skall samsas om ett gemensamt system.

Min fundering är, och det är radikalt, att landskapet tar över verksamheten för all sophantering på Åland.
Under uppbyggnadsskede bör landskapet uppta medel, för olika sopinvesteringar, för att undvika orimliga avgifter.
Sedan bör avgifterna vara per person och inte som nu per hushåll för att få ett så rättvist avgiftssystem som möjligt.

Avgiftssystemat kan skräddarsys för de åländska behoven genom en lagändring i renhållningslagen.
Eu- bestämmelserna som det ofta åberopas till är endast EU-direktiv som ger oss handlingsutrymme att bestämma hur och vilka avgifter vi vill fakturera.

Ofta hänvisas det till att EU bestämmt att man måste ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna.
Detta är inte helt sant.
Vi kan ganska fritt i vår lag bestämma avgiftsprincipen.

Avgiften MÅSTE vara uppbyggt så att det inte uppmuntrar till eldning av sopor eller till deponering i skog och mark.
Exvis. kan alla ålänningar faktureras en avgift om 50 euro/år för att bli av med allt sitt avfall.
Alltså för 13-14 cent/dag och person skulle man bli av med alla sina sopor på ett rationellt och miljöskonsamt sätt.

Men det viktigaste just nu är att se till att alla åländska kommuner är med i sophanteringssystemet och det går nog endast genom att det handhas av landskapet.

Runar Karlsson ( C )

Trafiksäkerhet i Kvarnbo

2007-06-14T10:04:00.000+03:00

TRAFIKSÄKERHETEN ÄR VIKTIG, ÄVEN I SALTVIK

Med anledning av tidningsartikeln, om den planerade rondellen i Kvarnbo, i Nya Åland den 8 juni vill jag ge min åsikt i frågan.

Trafikpolitiken i Landskapsregeringen handlar ofta om trafiksäkerhet.
Under de senaste åren har vi byggt många km gång- och cykelbanor, vi har byggt skilda underfarter för den lätta trafiken och framför allt så har vi byggt rondeller.

Byggande av rondeller har två syften.
Den ena är framkomlighet och den andra är trafiksäkerheten.
Vid tät trafik såsom vid norra infarten till Mariehamn är framkomligheten en viktig orsak till byggande av rondellerna men naturligtvis också trafiksäkerheten.

Vid byggande av rondellen i Kvarnbo är det uteslutande trafiksäkerheten för gångtrafikanter som gäller och då i synnerhet skolbarn som måste korsa vägen i sin väg till Rangsby skola.
Som det nu är kan biltrafiken köra i princip 100 km/h genom den nuvarande fyrvägskorsning, vilket det finns en del som gör.
Att då korsa vägen är förenligt med livsfara.
I en minirondell, som planeras i Kvarnbo, kan man endast köra ca 40 km/h vilket gör att skolbarn och andra betydligt tryggare kan korsa vägen.
Naturligtvis skulle en planskild underfart vara det optimala men det är inte praktiskt möjligt i det aktuella fallet.
För övrigt kommer hela det aktuella vägprojektet att ge ett trafiksäkerhetslyft för hela området då kommunen kommer att bygga en skild gång-och cykelbana parallellt med vägen mellan Kvarnbo och Hullby vägskäl och mellan Kvarnbobutiken och Rangsby skola.
Dessutom kommer landskapet att smycka ut rondellen med stenläggningar och blommor.

Det skall också sägas att landskapsregeringen funderat på många olika lösningar för trafiken i det aktuella korsningsområdet och har kommit fram till att en rondell är den enda och bästa lösningen.

Till sist vill jag påpeka att trafiksäkerhetsinsatser alltid lönar sig framför allt med tanke på undvikande av mänskligt lidande men också ekonomiskt.

Runar Karlsson ( c )
Trafikminister

Mopedolyckor

2006-11-27T20:03:00.000+02:00

Mopedolyckor har de senaste åren ökat oförklarligt mycket.
Vad kan detta bero på: Fler mopeder, mera trimmat, för lite polisövervakning,ingen trafikundervisning i skolorna, för lätt att få moppekörkort eller.....

Vad tror du !

Vad borde vi göra ?

KÖRKORT
Förändra systemet med obligatorisk trafikundervisning vid bilskolorna.
Teoriundervisning och praktisk körning med moped med början vid en ålder av 14 och ett halvt år så att möjlighet ges att få körkort vid 15 års ålder.
Ovanstående undervisning skulle sedan vara tillgodo vid motorcykel- eller bilkörkortsundervisning.

TRIMMAD MOPED m.m.
Införa obligatorisk besiktning som kan göras vid ortens verkstad.

ÖKAD POLISÖVERVAKNING
Öka polisövervakningen genom att under vissa tider koncentrera övervakningen på mopeder

Vet ni förresten att om man åker fast för körning med trimmad moped så räknas det som körning med lätt motorcykel och då åker man dit med böter, skatter etc till en kostnad av nästan 1000 euro.
Dessutom om man är inblandad i en olycka kan försäkringsbolaget vägra ersättning helt eller delvis.

Det värsta av allt är förståss när det uppstår personliga skador vid en mopedolycka.

Kör därför alltid otrimmat, med hjälm och med gott omdömme , bara för din egen skull.

Runar Karlsson ( c )